I denna uppsats undersöks språklig återkoppling i målstyrda spontana svenska talade dialoger. Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan språklig återkoppling och typen av angränsande talakt samt att studera prosodins roll för återkopplingens tolkning. Tre dialoger på sammanlagt ungefär 22 minuter analyserades. Språklig återkoppling definierades som en verbal interindividuell signal, som är en reaktion på en talares yttrande och som har ett visst syfte, från lyssnare till talaren i ett samtal utan att lyssnaren gör anspråk på turen..

Syftet med den här studien är att undersöka hur man i serien Äkta människor väljer att återskapa talspråkliga fenomen som pauser, tvekljud, stamningar, reparationer och samtidigt tal, i dialoger beroende på om karaktärerna som talar är hubotar, en typ av robot, eller människor. Syftet är även att undersöka hur dessa dialoger förhåller sig till de två samtalsstilarna respekt- och hänsynsstilen och närhets- och engagemangsstilen beroende på talarens arttillhörighet. Materialet består av nio dialoger från seriens andra säsong som fanns tillgänglig på SVT play under vintern 2013?2014. Dialogerna transkriberades med hjälp av CA-analys.

Syftet med detta arbete är att visa hur tilltalet gestaltas i vardera tre läroböcker för gymnasieskolans nybörjartyska, tyska 1, och fortsättningstyska från grundskolan, tyska 3. Tilltalet i tyska summeras i orden Sie, som på svenska betyder ni, och du som i överensstämmelse med svenskan heter du. För att ta reda på hur tilltalet framställs beräknas dels andelen Sie- respektive du-dialoger, dels andelen tilltalsord i undersökta dialoger, en kvantitativ undersökning. Dessutom undersöks i varje lärobok hur olika åldersgrupper finns representerade i konversationer. Arbetet studerar även kvalitativa data.

Detta är ett projekt som diskuterar och framställer en arkitektur för dynamisk dialog i dataspel. Den är skapad för att kunna ge mer spelarinteraktion i datarollspel i form av större frihet när det gäller hur en spelare vill spela sin karaktär samtidigt som den även ska ge bättre respons från NPC:er, just i ämnet dialoger. Beroende på vad och, framför allt, hur du som spelare säger något ska du få olika känslomässiga respons från dem. De ska kunna bli irriterade, hata, gilla och älska dig, med mera, samtidigt som de även ska kunna bli rädda för dig. Utöver detta har de även försetts med individuella minnen som tillåter dem att komma ihåg vad du har sagt och hur många gånger du har sagt det, vilket i sin tur tillåter att du får olika respons ju fler gånger du säger samma sak..

The aim of this paper is to clarify the importance of communication between parents and educators, as well as collaboration. The survey involves cooperation between parents and teachers in preschool and in the survey; it is the educators? role and approach that is made visible. The issues I answer with the help of the interviewed teachers in the paper are: In what ways considers the interviewed teachers that can create dialogues with parents about children's daily life and activities? How do you describe the interviewed teachers that they interact with parents in preschool and the various forms of collaboration describe the interviewed teachers that they use in preschool?What difficulties consider the interviewed teachers may apply when creating dialogues and cooperation with parents in preschool Using a qualitative research method, the questions have been answered in the paper..

Vårt syfte är att undersöka på vilket sätt pedagoger använder det verbala samspelet som verktyg i sin undervisning med utgångspunkt i dialoger. Olga Dysthe och Lev Semjonovitj Vygotskij som är två forskare, betonar båda vikten av dialogens förekomst i klassrummet. I vår studie har vi valt att lägga stor tyngd på dessa forskare, då de enligt oss har spelat en avgörande roll för dagens aktuella pedagogik. Vi har valt att använda oss utav två kvalitativa metoder, observation och intervju. Observationerna skedde i fyra klasser med elever i årskurs fem, det vill säga barn som är 11-12 år samt en intervju med en av klassernas pedagoger. Vi kompletterade undersökningen med ytterligare tre pedagogers skriftliga enkätsvar. Undersökningarna genomfördes i två klasser på en central skola i en större stad samt i två klasser i en byskola belägen utanför staden.

Jane AustenHer dialogues and the time in which she lived This essay is about the dialogues in Jane Austen?s novels and what they say about the time she lived in. The interest for Austen comes from the ?Austen movies? I?ve seen the latest year. AIM AND FRAMING OF QUESTIONS My aim has been to compare the contents in the dialogues with the fact in the biographies. The questions are:What do the dialogues say about the convention, the behaviour, manners and the form of address? What does it say about young men and women and about the marriage? Are the dialogues supported by the content in the biographies? Did Jane Austen really write realistic? METHOD AND MATERIAL The method was to read the novels and then the biographies.

I detta arbete har elevers dialoger under, och åsikter om, laborationsarbete i kemi i grundskolans år 8 analyserats med hjälp av epistemologiska drag. Metoden som beskrivs i denna uppsats kan användas för analys av elevernas dialoger, till exempel för att fastställa kriterier för en lämplig gruppindelning. Resultaten tyder på att läraren bör styra valet av elevens labb-partner.Mina resultat pekar på att eleverna skapar större del av sin förståelse i dialogen med sin labb-partner och inte i dialog med läraren. Eleverna själva rankar dock betydelsen av en labb-partner förhållandevis lågt och så även betydelsen av läroboken och laborationen för sin förståelse. De prioriterar däremot sina tidigare erfarenheter högt när det gäller att förstå en naturvetenskaplig egenskap.Eleverna verkar ha svårt att inlemma vardagliga begrepp i naturvetenskapliga sammanhang, vilket då kan medföra att det är läraren som måste visa eleverna att vardagliga begrepp har sin plats och relevans även inom naturvetenskapen.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Ända sen början av 1900-talet har intresset för att producera animerade filmer varit stort. Från början var det kortfilmer som skapades men från 30-talet ökade intresset för animerade långfilmer. Visionären Walt Disney ville skapa den första engelsk talande animerade långfilm och 1937 hade Snövit och de sju dvärgarna premiär. Metoden som användes när Snövit producerades var cellmetoden. Idag använder man ofta datorn när man vill producera den animationsfilm.

Testament är ett actionrollspel baserat på Bibelns Gamla Testament. Spelet utvecklas tillsammans med Svenska kyrkan i syfte att användas i konfirmandutbildningar.Denna uppsats är en reflekterande rapport som behandlar verket Manus till spelet Testament - Spelmoment, dialoger och mellansekvenser. Verket och denna uppsats är en produkt av ett examensarbete i medier och innehåller en beskrivning av arbetsprocessen att skriva manus till fyra av sex segment i spelet Testament. Rapporten innehåller även analyser och diskussioner om arbetsprocessen och det slutgiltiga resultatet. Verket innefattar detaljerade översikter över spelets interaktiva spelmoment såväl som de texter som representerar spelets dialoger och mellansekvenser.Genom detta arbete undersöks området speladaptation närmare för att ta reda på hur litteratur kan omvandlas till spel och hur interaktiva spelmoment identifieras och utvecklas från en text.Under arbetet har en metod skapats för att identifiera och utveckla interaktiva spelmoment ur Bibelns texter och för att skriva mellansekvenser och dialoger till spelet Testament.

Denna uppsats består av en studie av en dialog mellan vetenskap och religion hos den amerikanska filantropiska John Templetonstiftelsen. Syftet har varit att utreda värdet av denna dialog och att få en uppfattning om värdet av dialoger mellan vetenskap och religion i allmänhet i fråga om aktualitet och fruktbarhet för deltagarna, publiken och den allmänna debatten. Den studerade dialogen visade brister i definition och riktlinjer, val av deltagare och diskussionsämne. Argumentationen utgick ifrån deltagarnas personliga tro eller icke-tro och inte utifrån deras kompetensområden inom vetenskap eller religion. Dialogens olika bidrag visade inte på någon större grad av nytänkande, med undantag för två korta essäer som diskuterade nya Gudsdefinitioner.